Ibland, när jag läser vad jag själv skrivit, blir jag nästan lite kär i mig själv. Detta är tur eftersom ingen annan blir det. Dock är självbefläckelse i längen tråkigt varför jag önskar få en förändring till stånd.
Låt oss börja med en undersökning; hur många reagerade på ordet "stånd" i föregående stycke?
måndag 25 januari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
12 kommentarer:
inte jag!
När du frågar så börjar man ju reagera, men inte innan. Och vad har stånd med kär att göra egentligen grabben?
Hörredudu!
Att vara kär i sig själv är inte det sämsta. Det är det bästa!
Stånd är i sammanhanget så placerat att man reagerar. "Ja, det ska vara den där vinterbloggaren till att formulera sig på sådant ståndsmässigt vis". Typ så, reagerar man. Jag.
Nos: Noterat!
Linda: Ståndet är mannens ultimata gåva till kvinnan (plus att han byter däck på bilen vår och höst). Fattar'u väl?
Jag (m.fl): Du är en god och fin människa.
Jag tänkte genast på stånd som i gatu-stånd! :-p
Byter däck på bilen? 8I
Linda: Mmm. Fast jag gör det inte, jag parkerar helt enkelt bilen i garaget och tar tunnelbanan när vintern kommer.
Maria: Haha, du skrev "stånd" två gånger i samma kommentar! Haha!
Jevvlar. Nu vet du vad du ska göra för att alla ska kommentera... Skriva om kärlek is da shit.
Linda: Kärlek? Bah! Jag skriver om sex och tåg, punkt slut!
Och jag byter själv. Enklast så.
På den tiden jag hade vinterbil så körde jag på odubbade vinterdäck året runt. Det var gräsligt praktiskt, om än något bullrigt.
Skicka en kommentar