onsdag 2 juni 2010

Konsert med Chris Isaak, en översvallande recension.

Jo minsann flickor, i går, den 1 juni, var det dags för sommarens första konsert: Chris Isaak i Filadelfiakyrkan. Ett konstigt val av lokal kan tyckas, men det funkade mycket bra! Kul var bl.a. att kyrkorgeln, som till att börja med var dold bakom en ridå, avtäcktes när konserten började och därmed utgjorde en mycket vacker bakgrund. Dessutom spelade organisten (Isaaks, inte kyrkans) en trudelutt på den. Bach tror jag det var.

Hr. Isaak själv var i toppform, och likaså var bandet. Två timmars konsert förflöt i ett rasande tempo, han är ingen lätting som vilar på sina lagrar! Den musikaliska höjdpunkten tycker jag var hans version av Orbisons Pretty Woman, vi satt på läktaren och den gungade av basen. Gungade alltså, inte vibrerade..

Övriga höjdpunkter värda att nämnas är när han bjöd ner två tjejer ur publiken för att dansa på scenen och framförallt när han själv gick ut i publiken, och inte bara precis framför scenen, oh nej, han tog sig minsann upp till populasen på läktaren också (han var c:a två meter ifrån mig, ni kan få röra vid mig vid tillfälle).

Den absolut största behållningen var dock att han är en sådan RASANDE rolig, trevlig, självironisk och charmig underhållare och, skulle jag vilja påstå, ärlig. När han säger att han han skall ge lite extra eftersom det är så sällan han kommer hit så gör han det också, normallängd för hans konserter brukar enligt uppgift vara 90 minuter, i går spelade han två timmar, och det som sagt i ett otroligt uppdrivet tempo, mellan flera av låtarna hann vi inte ens applådera innan bandet fullkomligt exploderat in i nästa. Dessutom är det charmigt att även om föreställningen uppenbart är väldigt välrepeterad, så finns det utrymme för improvisation och lokalfärg, t.ex. episoden med orgeln.

Värt att noteras var även den spegelglasklädda kostym han bar i andra akten (efter blott fem minuters paus!), han var som en levande discokula!

Avslutningsvis måste också nämnas att samtliga medverkande är otroligt skickliga musiker!

Betyget blir utan tvekan fem tragiska singelbloggare av fem möjliga! Se honom om ni får chansen!

2 kommentarer:

superkbf sa...

hej - jag var också där och håller med om allt! det är hur lätt som helst att digga honom, och beviset är det supersköna stämmningen i Filadelfiakyrkan igår.

tack för din recension - toppen!

MP sa...

Jepp, det var strålande trevligt!

Tack skall du ha! Varför bloggar inte du som de andra små tjurarna förresten? Du skriver ju himla bra.