söndag 29 mars 2009

Det var som fan..

..attt den lilla tvättmaskinen kan vara så tung. Jag gjorde en brandkårsutryckning till gamla lägenheten och räddade vissa “fasta” inventarier som jag inte orkade ta itu med under den riktiga flytten, däribland ovan nämnda lilla tvättmaskin. Som när jag ställt den i hallen (enda stället den alls får plats på) i min nya lägenhet visade sig vara rätt stor. Och tung var den som sagt också. Och stor.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Känner igen det där.

Lilla jag är tung och fast ... eller ja, inventarie iaf. Och först när man har ställt mig i hallen fattar man hur stor jag verkligen är. Min storhet blir med ens så tydlig.



/ H

MP sa...

Är det det norrländska tungsinnet jag hör?

Och visst är den stor och fast när den står. I hallen. Och nu tänker jag INTE rimma.

Hej!

Anonym sa...

Vad synd att du inte rimmade :/
Jag ska inte heller rimma, men jag har skrivit en liten dikt:


Flinga. Snö. Is. Snö. Kyla. Snö.

Han sa. Ormen. Kommer. På sommaren.

Inte ännu.

Vill ha. Snokar. I solen. Han i kjolen. Nu.

Snart. Utan strumpor. Skor. Snart glasbitar. Barfötter. Så får man gå i ett enerissnår med skärvor och blod under skärrad fot.

Syster Nisse. Kommer. Under barfötter.

Han sa. På sommaren. Inte ännu.


Snö och snö. Kallt och allt och än så är det vinter.

MP sa...

Den där Nisse verkar vara fotfetischist. :-O