söndag 20 juli 2008

Vart är mitt liv på väg egentligen?

Oftast vill jag bara hitta någon att ha lite trevligt med. Inget "töm och glöm" förstås, men jag trivs ju så förbannat bra när jag får styra mitt liv helt själv.

Men ibland, sent på kvällen, när det är mörkt och tyst, så känns det lite ensamt. Det vore ju trevligt att ha något att dela livet med (oj, DET lät pretentiöst). Någon att kunna luta sig mot. Någon vars åsikt jag vill ha när jag skall välja nytt schema på jobbet.

Finns det något som heter existensiell kåthet? Eller fysisk ångest?

4 kommentarer:

Anonym sa...

Mhmm. Eller någon som gör att man kan säga "Nej, jag skulle vilja ha semester vecka siochså." istället för "Välj ni först, mig spelar det ingen som helst roll."

(JA jag ska sluta gnälla snart.)

MP sa...

Du får gnälla.. Och min gamla lägenhet står fortfarande tom om det är så att du vill ägna en del av semestern åt kungliga huvudstaden.

Anonym sa...

Du är så snäll så. Jag ska absolut spendera några dagar i Estockholmo men jag tror kanske jag föredrar att göra det i en lägenhet där det finns människor. Och möbler? :-D
Men jag har ditt erbjudande i åtanke, absolut.

MP sa...

Människor? Möbler? Om du ändå skall lida av semestern så kan du väl åtminstonde lida asketiskt!